Dagsarkiv: maj 3, 2009

EU-Parlamentet: en blåsning!

EU-Parlamentet är ännu lite känt av gemene man, men snart blir det annorlunda. Att denna jättelika konstruktion kommer att få stor vikt för oss framöver är nämligen sant. Och dess betydelse kommer att öka drastiskt.

Att parlamentet alltjämt håller så pass låg profil har dels att göra med att EU ännu saknar några medlemstater, vilka man inte vill avskräcka genom att redan nu visa upp sig i sin fulla kraft; och det har dels att göra med att parlamentet tar tid att etablera sig. Det är nämligen alltjämt under uppbyggnad, och kommer inte att börja närma sig sin fulla potential tills dess vi fått en EU-president: en post som Tony Blair tydligen är ute efter.

Om vi vill förstå vad detta parlament i framtiden kommer att se ut som, så kan vi vända blicken mot USA. Alla Europas nationer är, som vi vet, att likna vid de olika amerikanska delstaterna. De sköter den inhemska politiken, medan allt av vikt sköts av Washington (när det gäller politik), och New York (när det gäller ekonomi). Visserligen så är det Wall Street som i slutändan bestämmer över Washington, eftersom den som sköter bankväsendet är den som har den reella makten.

Vi inser då att Strasbourg och Bryssel inte kommer att bestämma särskilt mycket framöver. Dessa båda städer inhyser nämligen endast EUs politiker, och som vi vet sen gammalt så har våra politikerpudlar inte längre något att säga till om. Många har f.ö. kallat dagens politiker för det nya prästerskapet: de som delger befolkningen det nya evangeliet – Bankernas Evangelium.

Så om Strasbourg och Bryssel inte är våra nya huvudstäder, så måste ju huvudstaden ligga någon annanstans. Och det gör den, för den ligger i England och heter London. Kanske inser vi nu varför så många ryska oligarker slår sig ner där, och kanske inser vi nu varför mängder med andra utomeuropeiska miljardärer har bostäder i staden. De har inte flyttat dit pga av vädret.

Som jag skrev om tidigare så är EU-Parlamentet enbart ett tidsslöseri för våra politiker. Och så har det blivit av en anledning. Om man kan hålla politiker upptagna med politik, och präster upptagna med religiösa angelägenheter, så kan de verkliga ägarna ta itu med det verkliga arbetet: att via sina banker köpa upp allt som vi äger … för så lite som möjligt. Och pengar till att köpa upp det vi äger lånar man från oss: pengar som vi sedan dessutom får betala tillbaka … med ränta. Snacka om att vi har gått på en blåsning. Och värre kommer det att bli.