Texten nedan är hämtad från Första Mosebokens nittonde kapitel (Levande Bibeln) och handlar om hur och varför de två städerna Sodom och Gomorra utplånades. Huruvida texten ska tas bokstavligt eller läsas som en liknelse har länge diskuterats. Men hur det än är med den saken så får vi här lära oss vikten av att leva dygdigt.
”1När de två änglarna samma kväll kom till staden Sodoms port, satt Lot där. Han såg dem och reste sig upp för att möta dem och välkomna dem.
2Mina herrar, sa han. Kom till mitt hem och gästa oss över natten! Om ni önskar kan ni resa vidare redan tidigt i morgon.Nej tack, svarade de. Vi kan sova här ute på gatan.
3Men Lot var så angelägen att de slutligen gick med honom hem, och han bjöd dem på mat och nybakat, osyrat bröd.
4När de gjorde sig färdiga för att gå och lägga sig efter måltiden kom män, både yngre och äldre, från alla håll i staden och omringade huset.
5De skrek till Lot: För ut de där männen till oss, så att vi kan våldta dem.
6Lot gick då ut för att tala med dem och stängde dörren efter sig.
7Han tiggde och bad dem att inte göra något så ont.
8Hör här, sa han. Jag har två döttrar, som är oskulder. Ni kan ta dem och göra vad ni vill med dem, men lämna dessa män i fred, för de står under mitt beskydd.
9Flytta på dig, skrek de. Vem tror du att du är? Vi lät den här karln bosätta sig här, och nu försöker han tala om för oss vad vi ska göra! Vi kommer att behandla dig mycket värre än vad vi tänker göra med dessa båda andra. De gick fram till Lot och började bryta sönder dörren.
10Men de två männen i huset sträckte sig ut efter Lot, drog in honom och låste dörren
11och förblindade tillfälligt Sodoms män, så att de inte kunde hitta dörren.
12Vilka släktingar har du här i staden? frågade männen Lot. Försök att få ut dem härifrån allihop, mågar, söner, döttrar eller vad de än är.
13Vi ska nämligen utplåna staden fullständigt. Stanken från den här platsen har nått himlen, och Gud har skickat oss hit för att förgöra den.
14Då rusade Lot ut för att berätta detta för sina döttrars män: Skynda er, skynda er ut ur staden, för Herren tänker förgöra den! Men de unga männen bara tittade på honom, som om han hade förlorat förståndet.
15Vid gryningen nästa morgon blev änglarna allt mer angelägna: Skynda dig, sa de till Lot. Ta din fru och dina döttrar som är här och ge dig av medan du kan, för annars kommer du att förgås när staden förstörs.
16När Lot fortfarande tvekade, tog änglarna honom och hans fru och döttrar vid handen och förde dem i säkerhet utanför staden, för Herren var barmhärtig mot dem.
17Fly för era liv, sa änglarna till honom. Och se er inte tillbaka. Fly till bergen! Stanna inte här nere på slätten, för då kommer ni att dö.
18-20Nej, mina herrar, tiggde Lot, eftersom ni har varit så vänliga mot mig och räddat mitt liv, och eftersom ni har visat mig så stor barmhärtighet, så låt mig istället för att fly till bergen få fly till den där lilla staden därborta, för jag anar olyckor i bergen. Ser ni inte att den ligger nära och att den är liten? Låt mig få gå dit i stället. Ni ser väl hur liten den är! På så sätt kommer mitt liv att räddas.
21Ängeln sa: Jag accepterar ditt förslag. Vi ska inte förstöra den lilla staden.
22Men skynda dig dit, för jag kan inte göra något förrän du är där. (Från och med den dagen har staden kallats Soar, som betyder liten stad.)
23Solen var redan på väg upp, när Lot nådde fram till staden.
24Då lät Herren eld och flammande svavel regna ner från himlen över Sodom och Gomorra.
25Han förstörde dem helt och hållet tillsammans med de andra städerna och byarna på slätten och utplånade allt liv, människor, växter och djur.
26Men Lots hustru såg sig om och blev förvandlad till en saltpelare.
27Samma morgon var Abraham uppe tidigt och skyndade sig ut till platsen där han hade stått inför Herren.
28Han såg ut över slätten mot Sodom och Gomorra och såg rökpelare och flammor stiga upp från städerna som från en ugn.
29Men Gud hade hört Abrahams bön och fört Lot i säkerhet och räddat honom ur den förödelse som kommit över städerna.”
Dessa båda syndiga nästen, Sodom och Gomorra, utplånades som bekant av Abrahams gud, och alla de dygdlösa människorna som där bodde miste sina liv — förutom Lot, hans fru (som dock strax efter flykten förvandlades till en saltstod) och deras två döttrar. Av stort intresse är och har alltid varit vers 5 — den om de ondskefulla homosexuella männen. I 1917 års svenska bibelöversättning står det så här:
”4Men innan de hade lagt sig, omringades huset av männen i staden, Sodoms män, både unga och gamla, allt folket, så många de voro.
5Dessa kallade på Lot och sade till honom: »Var äro de män som hava kommit till dig i natt? För dem ut till oss, så att vi få känna dem.»
6Då gick Lot ut till dem i porten och stängde dörren efter sig
7och sade: »Mina bröder, gören icke så illa.
8Se, jag har två döttrar, som ännu icke veta av någon man. Dem vill jag föra ut till eder, så kunnen I göra med dem vad I finnen för gott. Gören allenast icke något mot dessa män, eftersom de nu hava gått in under skuggan av mitt tak.»”
Homosexualitet är mao inget som Bibeln vill att vi ska pyssla med, inklusive homosex mellan man och kvinna (En styggelse som inte ens är omnämnd i Bibeln! Så sjukt är det!), för då går det illa för oss alla.
Av den anledningen så promotas homosexualitet nu av våra ondskefulla ägare, eftersom man då — när tillräckligt många praktiserar denna, enligt Bibeln, sexuella avart — får fria händer av gudarna att göra sig av med oss, något man har för avsikt att göra! Faktum.
En annan väldigt intressant sak i sammanhanget är det sätt som Sodom och Gomorra utplånades på. Att det handlade om en atombomb verkar uppenbart, för vilken annan typ av förstörelsevapen kan möjligen ha förstört städerna?
Vi måste nu börja inse att : Ju mer omoraliskt vi lever, desto större blir risken för kärnvapenkrig. Våra ägare vill göra oss till djur … för att få tillåtelse av gudarna att använda kärnvapen!
Läs inlägget om vilka de sexuella avarterna är.