Etikettarkiv: Hemlösa

20000 skäl att sparka Fredrik Reinfeldt *

rei 

 

Att Fredrik Reinfeldt är en bandit är ju allom bekant, men att det finns så många som 20000 skäl till att han borde lämna sin post kanske inte alla känner till. Men så är det, tyvärr. För vi har idag – som de flesta av oss känner till? – bortåt 20000 hemlösa, något som Fredrik och kompani inte bryr sig om. Ofta, om man missköter sitt arbete, så brukar det räcka med 1 allvarligt brott mot arbetsföreskrifterna för att man ska på sparken.

 

Men har någon någonsin hört talas om en person som det finns 20000 skäl att sparka? Nej, jag tänkte väl det. Så hur kan en person som innehar landets högsta ämbete (näst kungen?) få behålla sitt jobb när han bevisligen har missbrukat sin tid som statsminister på det här viset?

 

Svaret är så klart att han inte är ensam om att vara en bandit i Riksdagen, långt därifrån. De andra banditerna håller dock en låg profil och underlåter att handla – som vanligt – och skyddar på så vis Fredrik, och sig sjäva. De sätter inte press på storskurken, för att på så vis tvinga honom att göra något åt saken; och detta, gott folk, gör dem medskyldiga till brotten.

 

Att skurkarna kommer att klara sig är, tack och lov, en villfarelse; för precis som i alla goda Hollywood-produktioner, där bovarna alltid åker dit i slutet, så kommer även Fredrik och hans anhang (som innehåller alla de övriga skurkarna, inklusive Mona Sahlin, från Mittenblockets två avdelningar) att åka dit, hela bunten.

 

Lämpligt straff? Att få tillbringa en hel vinter utomhus vid Mariatorget, och tvingas att sova på bänkarna där, och få tigga till sig mat för dagen? Kan det vara nåt som ligger den gode Fredrik i smaken?

Det totalitära polissamhället Sverige *

state_police_riot_officers_800x5321

 

FRA, Ipred, DNA: tre högaktuella bokstavskombinationer i dagens samhälle. Alla tre förknippas med nu med övervakning och kontroll. Vi medborgare behöver numera, anses det, kontrolleras mer och mer och på nya sätt. Har vi blivit ondskefullare? Utgör vi plötsligt ett större hot mot oss själva, varandra och samhället än vi gjorde tidigare? Naturligtvis inte. Men trots det så får vi hela tiden höra att den extra övervakningen behövs för att skydda oss från ondskan som ständigt lurar runt hörnet, som tex i formen av terrorister, nazister, anarkister, mördare och andra våldsamma förbrytare.

 

Nu är ju inte jag den lättskrämda typen och har därför inget behov av att skyddas från mina medmänniskor. Bara för att staten – på EU:s order – säger att vi behöver skyddas mot allehanda faror, så betyder ju inte det att så måste vara fallet. Vi inser nu även varför ingenting tycks göras åt brottsligheten i vårt land, för om frid och fröjd rådde så hade vi inte behövt en endaste övervakningskamera någonstans.

 

Låt mig åter, trots risken att upprepa mig, använda exemplet med de 20000 hemlösa. Hur kan våra ledare ha fräckheten att påstå att de är intresserade av vårt väl eller ve när det inte bryr sig det minsta om denna utsatta grupp? Den tid och de pengar man lägger ned på nya intrikata övervakningssystem av allehanda slag hade många gånger om löst de hemlösas prekära situation. Så varför struntar Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt och resten av skurkarna i dem? Svar: det är ”bad business” att göra så.

 

En bra affärsverksamhet är istället att trycka ner den egna befolkningen, eftersom en förtryckt befolkning är en medgörlig befolkning som gör vad den blir tillsagd att göra – utan diskussion. Den frihet och anonymitet vi hade förr har man nu bestämt sig för att ta ifrån oss. Alla rebeller måste oskadliggöras – till vilket pris som helst – något man turligt nog för oss ännu inte kan. Men tack vare alla våra eftergifter så är vi snart vid våra ledares paradis – det totalitära polissamhället Sverige.

 

Inga kämpar hårdare mot dessa banditer än oss här i norra Europa. För en tid sedan så avgick tex de brittiska frihetskämparna med segern i ett stort DNA-mål, vilket resulterade i att den inhemska polismyndigheten nu tvingas förstöra runt 20 procent av alla omhändertagna DNA-prov från brittiska medborgare. Bra gjort. Ett steg åt rätt håll. Men om någon tror att politikerna/banditerna där kommer att ge upp för det, så är det tyvärr en villfarelse. Man tänker inte ge upp förrän hela befolkningen lämnat in DNA-prov. Samma sak kommer att ske här om vi inte sätter hårt mot hårt. Att stillatigande titta på medan den svenska polisstaten byggs upp runt omkring oss är ett stort misstag, och något som dessa passiviserade och godtrogna personer snart kommer att ångra bittert. I bilden ser vi f.ö. amerikanska robocops. Snart har vi dem här?

 

De hemlösa vid Mariatorget *

MARIATORGET

För en tid sedan så läste jag en artikel om att en stor del av alla de personer som brukar sitta på bänkarna vid Mariatorget i Stockholm inte enbart sitter där för att njuta av solskenet — de sitter där för att de är hemlösa och inte har någon annanstans att ta vägen! Jag blev lite ställd när jag läste det, eftersom jag själv tillhör den skara människor som tycker om att sitta där vid fontänen och titta på folk som promenerar förbi, speciellt fint är det på varma sommardagar. Ibland har jag dock känt att folk har tittat på mig en aning frågande, men fram till artikeln om de hemlösa har jag varit oförmögen att lista ut vad deras frågande blickar har betytt.

Nu vet jag, och alla stockholmare bättre: det finns hemlösa överallt — tom i våra fina parker, och de ser ut precis som alla oss andra. Jag har själv aldrig ansett att jag ser särskilt hemlös ut, men saken är den att väldigt få hemlösa ser hemlösa ut. Hur ser förresten en hemlös ut? Är det någon som vet? När jag, efter att ha läst artikeln, funderade över hur många hemlösa jag sett vid Mariatorget … så kunde jag inte påminna mig om att någonsin ha sett en enda — åtminstone inte någon som jag säkert kunde avgöra som hemlös. Kanske har jag sett någon nån gång, men nu glömt bort det — precis som våra politiker tycks ha gjort?

 

De hemlösas antal är alltjämt 20000 — det blir ungefär 1 av 400 svenskar! Jag minns inte när jag hörde Mona eller Fredrik prata om våra hemlösa senast? Men det kan säkert inte ha varit mer än ett par dagar sedan, eftersom det är ett så stort problem — en katastrof rentav! Men Mona och Fredrik kommer säkert att ta tag i saken snart? För det är ju vad godhjärtade människor alltid gör — hjälper dem som är i nöd! Att sitta på bänkarna vid Mariatorget är nämligen inte lika angenämnt idag som det är i Juni, och det kan vi vara säkra på att våra kära ledare känner till?

Den nya Engelska sjukan *

Hörde på nyheterna för en tid sedan om någon som knivdödats på en av Londons gator. Visst är det trist, men folk blir faktiskt knivdödade över hela världen varje dag. Varför ska ett knivmord som händer i England omnämnas i våra nyhetssändningar? Har vi inte tillräckligt med elände själva att rapportera om? Vi har ju nästan 20000 hemlösa som vandrar omkring på våra gator, och ett sådant skandalöst faktum borde det rapporteras om varje dag — så att politikerna blir tvungna att göra något åt saken.

 

Men nej, istället för att göra sitt jobb så väljer man på nyhetsredaktionerna (på vems order?) att läsa på nätet om vad man diskuterar i London. Varför just London? Varför inte läsa om vad som händer i Paris, eller Berlin, eller Rom, eller Madrid, eller någon annan storstad? Jag slår vad om att någon blev knivdödad i en av de städerna också häromdagen?

 

Svaret på gåtan är att vi här i Sverige, och det flesta andra Nordeuropeiska länder, är sjuka. Vi lider av en djup psykos kallad ”Englands-fascination”. Vi vet allt om vad engelsmännen pysslar med, men de — och det kan komma som en överraskning för många av er — vet inget om oss. De är nämligen totalt ointresserade av allt som händer här.

 

Endast ett par gånger om året omnämns Sverige i en engelsk nyhetssändning. Och då har det hänt någonting viktigt här, eller åtminstone något intressant: som tex att en engelsman har fått ett nobelpris. Men inte ens det är en särskilt stor nyhet. Att Doris Lessing fick priset härom året gick den stora allmänheten förbi. Inte ens författarinnan själv var särskilt glad. Engelsmännen har vidare ingen som helst aning om vad vår statsminister heter.

 

Att vi har en kung kanske någon känner till, men vad han heter eller hur han ser ut vet enbart de engelsmän som är intresserade av sitt eget kungahus och kan ha råkat se en gammal bild, i någon dammig gammal bok, på prins Charles och vår egen kung. Så vad jag försöker säga är följande: om någon skulle bli skjuten i centrala Stockholm så hade ingen rapport om saken skett i London. Inte ens om 2 eller 3 personer hade blivit skjutna hade man omnämnt det hela, såvida man inte hade total nyhetstorka just den dagen.

 

Handen på hjärtat: Vi vet alla om att vi lider av den här sjukdomen. Vi vet också vad vi måste göra för att bli friska igen. Vi behöver bara vända bort blicken från öriket och dess interna små problem. Det är inte så lätt som det låter, eftersom den engelska kulturen har omringat oss på alla sidor — även i vårt eget hemland, via TV, film, musik osv. Det ruskiga är att engelsk kultur bara kan existera här hos oss på bekostnad av vår egen svenska kultur.

 

Vi har således insjuknat i den nya ”Engelska sjukan”. Men vi vet inte varför vi har blivit sjuka, och vad som ligger bakom sjukdomen, eller vad den kommer att leda till om vi inte får hjälp. Kanske berättar jag det för er, kära läsare, en vacker dag. I vilket fall som helst så är vi här — i Sverige idag —- i akut behov av terapi och/eller medicin. När det gäller medicin rekomenderas svenskt öl eller franskt rödvin, och absolut inget från läkemedelsindustrin, eller något från England.