Etikettarkiv: Hippokrates

Om välgörenhetsorganisationer och bedragare i vita rockar *

Jag tillhör skaran personer som aldrig ger bort pengar till välgörenhet — eller rättare sagt, nästan aldrig. För ibland kan t.o.m. jag, under något svagt ögonblick som jag sedan inte sällan ångrar, skänka ett par kronor till Frälsningsarmen eller liknande organisation. Men endast om man, och då gäller det Frälsis, har spelat och sjungit en fin sång innan. Det blir då, om en liten vithårig tant leende tittat på mig, svårt att gå därifrån utan att ha tömt plånboken på alla småpengar.

Men överlag så gäller regeln att aldrig någonsin skänka bort ett enda öre till välgörenhet. Betalar vi inte alla redan skatt så att det både borde räcka och bli över? Varför ska vi då uppmanas till frivillig extra självbeskattning? Om våra pudlar inte kan sköta om vår ekonomi med pengarna de har till sitt förfogande, så ska inte jag behöva rätta till detta, deras misskötsel.

Och vad sedan gäller dessa välmenande s.k. hjälporganisationer, så vet vi alla att deras chefer tjänar storkovan och att enbart en bråkdel av allt välgörenhetsarbete de utför har en positiv effekt. Och när de gäller att hjälpa fattiga länder, så är tveklöst det allra bästa sätt vi kan hjälpa dessa länder på att … LÄMNA DEM IFRED! — Helt och hållet ifred att lösa sina egna problem!

Kanske vill man i dessa fattiga länder leva på det vis som man alltid har gjort? Varför får man inte bo i en koja i skogen och leva av naturen om man vill det? Varför ska vår s.k. civilisation tvingas på dem? Kanske var man redan lyckliga innan vi dök upp där och förpestade deras hemländer med ”kultur”, omoraliskt leverne, alkohol och droger och religioner.

Och vad gäller våra ”läkare”, vilka inte längre hyllar den Hippokratiska eden, vilket då medför att de ej är riktiga läkare, utan bedragare, så borde dessa portförbjudas från att bege sig utomlands, eftersom de genom att göra så aktivt understödjer läkemedelsbranschen. De är m.a.o. den nya tidens missionärer och sprider sina gift (vacciner och mediciner) till en befolkning som var frisk och lycklig innan dessa tillsynes välmenade dödsänglar hälsade på. Så gör nu som jag, alla, sluta att understödja dessa organisationer.

Dehumanisering och vikten av dygdigt leverne

Då vi nu idag i Sverige och den övriga världen lever i synnerligen mörka tider, olika något som tidigare av oss människor upplevts, så är det av största vikt att vi motverkar den dehumaniseringsprocess av oss alla som nu pågår : en process som är sanktionerad av våra ägare och som därefter verkställs av deras underhuggare — politikerna! Denna ondskefulla process har ett syfte : att göra oss mer lika djuren.

Som människodjur blir vi lättare att kontrollera, eftersom vi då föredrar djuriska nöjen framför mänskliga dygder. Istället för att höja vår blick mot idéernas sfär, så vänder vi blicken mot ett lägre djuriskt tillstånd. Allt för att underlätta för den internationella bankeliten att driva igenom sina storslagna planer.

Som människodjur förlorar vi snart kapaciteten till kritiskt tänkande, eftersom vi då enbart styrs av våra instinkter — precis som djuren. Och på denna låga nivå accepterar vi allt som våra pudlar hittar på — med glädje dessutom; och inte nog med det, vi uppfylls av vrede mot alla som tar den motsatta ståndpunkten gentemot oss och pudelideologin. Vi försvarar då vår egen förslavning och våra förslavare.

Urgamla blodsriter har nu återintroducerats och accepterats av vårt degenererade sinnelag : riter som abort, hjärtbyten och dödshjälp. På bästa aztekvis sliter man nu hjärtan ur levande kroppar för att därefter operera in dem i någon annan. Våra läkare har nu rätt att döda och ge liv allt efter eget tycke. Frågan är om vi har rätt att överleva till varje pris?

USA:s fruktansvärda abortkliniker, där barn mördas ända upp till åttonde månaden av hänsynslösa och profithungriga läkare, får en att börja undra vart vi nu alla är på väg. Hur många av oss har insett att vi är på väg åt fel håll — med stormsteg dessutom? Den Hippokratiska Eden är nu i allt väsentligt glömd.

Introduceringen av analsex i heterosexuella förhållanden är ett annat vedervärdigt påhitt av våra ägare, och något som går emot allt som våra gamla religiösa och filosofiska värderingar står för. Detta odygdiga påfund har för avsikt att föra ner oss på en så låg nivå att vi därefter gladeligen kommer att acceptera incest, barnsex samt djursex. Den mänskliga förnedringen är då total.

Vad man hoppas uppnå genom att föra oss ner på en djurisk nivå är följande : kunna behandla oss som den boskap vi då är! Det finns nämligen olika lagar för människor och djur. Djuren har som vi alla vet inget värde. Enligt kyrkan har de inte ens någon själ. Som djurmännniskor blir vi således själlös boskap utan några som helst rättigheter och utan större värde annat än som just boskap.

Vägen ur denna fälla man gillrat för oss är att börja leva dygdigare, något som inte behöver hänga ihop med religiöst leverne. För som vi alla vet så räcker det inte att ropa ut Guds namn : vad det handlar om är att göra det rätta. Vi vet alla inombords vad som är rätt och vad som är fel — så länge som vi lyssnar inåt och vågar lita på oss själva, vill säga, istället för som nu på egocentriska och odygdiga pudlar vilka överlag vill bringa oss alla på fall…