Etikettarkiv: Nobelpriset

Den kristen-judiska konjunktionen

Som vi kan se i bilden ovan så har det kristen-judiska sammarbetet resulterat i spektakulära framsteg för mänskligheten — åtminstone om man tar de vetenskapliga nobelprisen som måttstock. Och som vi vidare kan se så har de protestantiska kristna vetenskapsmännen fått nära sex gånger fler pris än de katolska. Exakt varför så är fallet kan diskuteras, men nog är det häpnadsväckande, speciellt som katolikerna är tre gånger så många som protestanterna! Än mer häpnadsväckande är att judarna belönats med nära vart fjärde pris (eller vart femte, beroende på hur man räknar), något som f.ö. beror på judisk nepotism. I vilket fall som helst så har den kristen-judiska konjunktionen på ett spektakulärt vis satt sin prägel på den teknologiska och vetenskapliga utvecklingen. Som vi då vidare kan förstå så är vi här i väst nu alltför smarta för vårt eget bästa, för vi har nu börjat inse att vi inte arbetar för vårt eget bästa längre, utan för internationella bankgangsters. Vi förstår då lite bättre varför man vill hålla oss neddummade, införa en polistat och ta ifrån oss våra rättigheter samt vår frihet och yttrandefrihet? Vi är för smarta helt enkelt och behöver skrämmas till tystnad.

Den nya Engelska sjukan *

Hörde på nyheterna för en tid sedan om någon som knivdödats på en av Londons gator. Visst är det trist, men folk blir faktiskt knivdödade över hela världen varje dag. Varför ska ett knivmord som händer i England omnämnas i våra nyhetssändningar? Har vi inte tillräckligt med elände själva att rapportera om? Vi har ju nästan 20000 hemlösa som vandrar omkring på våra gator, och ett sådant skandalöst faktum borde det rapporteras om varje dag — så att politikerna blir tvungna att göra något åt saken.

 

Men nej, istället för att göra sitt jobb så väljer man på nyhetsredaktionerna (på vems order?) att läsa på nätet om vad man diskuterar i London. Varför just London? Varför inte läsa om vad som händer i Paris, eller Berlin, eller Rom, eller Madrid, eller någon annan storstad? Jag slår vad om att någon blev knivdödad i en av de städerna också häromdagen?

 

Svaret på gåtan är att vi här i Sverige, och det flesta andra Nordeuropeiska länder, är sjuka. Vi lider av en djup psykos kallad ”Englands-fascination”. Vi vet allt om vad engelsmännen pysslar med, men de — och det kan komma som en överraskning för många av er — vet inget om oss. De är nämligen totalt ointresserade av allt som händer här.

 

Endast ett par gånger om året omnämns Sverige i en engelsk nyhetssändning. Och då har det hänt någonting viktigt här, eller åtminstone något intressant: som tex att en engelsman har fått ett nobelpris. Men inte ens det är en särskilt stor nyhet. Att Doris Lessing fick priset härom året gick den stora allmänheten förbi. Inte ens författarinnan själv var särskilt glad. Engelsmännen har vidare ingen som helst aning om vad vår statsminister heter.

 

Att vi har en kung kanske någon känner till, men vad han heter eller hur han ser ut vet enbart de engelsmän som är intresserade av sitt eget kungahus och kan ha råkat se en gammal bild, i någon dammig gammal bok, på prins Charles och vår egen kung. Så vad jag försöker säga är följande: om någon skulle bli skjuten i centrala Stockholm så hade ingen rapport om saken skett i London. Inte ens om 2 eller 3 personer hade blivit skjutna hade man omnämnt det hela, såvida man inte hade total nyhetstorka just den dagen.

 

Handen på hjärtat: Vi vet alla om att vi lider av den här sjukdomen. Vi vet också vad vi måste göra för att bli friska igen. Vi behöver bara vända bort blicken från öriket och dess interna små problem. Det är inte så lätt som det låter, eftersom den engelska kulturen har omringat oss på alla sidor — även i vårt eget hemland, via TV, film, musik osv. Det ruskiga är att engelsk kultur bara kan existera här hos oss på bekostnad av vår egen svenska kultur.

 

Vi har således insjuknat i den nya ”Engelska sjukan”. Men vi vet inte varför vi har blivit sjuka, och vad som ligger bakom sjukdomen, eller vad den kommer att leda till om vi inte får hjälp. Kanske berättar jag det för er, kära läsare, en vacker dag. I vilket fall som helst så är vi här — i Sverige idag —- i akut behov av terapi och/eller medicin. När det gäller medicin rekomenderas svenskt öl eller franskt rödvin, och absolut inget från läkemedelsindustrin, eller något från England. 

Det ”svenska” Nobelpriset *

large-nobel-chemistry-medal

 

Är Nobelpriset fortfarande svenskt? Ja, det kan man med rätta undra. Var precis inne på Nobelstiftelsens officiella hemsida och såg till min stora fasa att all text var på engelska! Tydligen har man inte en svensk version av sidan (rätta mig gärna om jag har fel). Om så är fallet så är det inget annat än en skandal. Om svenskar mao ord vill gå in och läsa om världens mest berömda pris — ett pris som var instiftat av en svensk och som delas ut i Sverige — så blir vi tvungna att göra så på engelska!

 

Vad säger ledamöterna av Svenska Akademien om det här? Vill de inte värna om det svenska språket längre, något som för övrigt alltid har varit deras huvuduppgift? Det sorgliga är att du kan gå in på vilken större hemsida som helst (tex de stora europeiska fotbollsklubbarnas) och finna åtminstone 2-3 olika språk att välja bland — tom kinesiska! Så varför har vi inte samma alternativ när det gäller Nobelstiftelsens hemsida? Varför får vi inte läsa om vårt eget pris på svenska? Skäms man för det egna språket? Kanske är det så, eftersom den engelska attacken på vårt språk bara tycks trappas upp för varje dag som går.

  

På tal om det förresten, låt mig ge er ett litet skräckexempel: ”stalkning”. Vad är det för ett skitord? Det betyder ju ingenting. Det säger mig absolut ingenting. Vad är det för fel på vårt svenska ”förföljd”? ”Stalkning” är ett typexempel på hur vi nuförtiden blir tvingade att acceptera att vårt svenska modersmål inte längre är vatten värt. Andra ord man nu börjat använda är ”gender” istället för ”kön”. Snart så kommer det att antagligen att heta ”gender-diskriminering”? Varför kan vi inte göra som man gör på Island, där inga låneord accepteras? INGA.

 

Jag hade en lång diskussion med en islänning om saken för ett par år sedan, och han förklarade för mig att så verkligen var fallet. Inte ens när det gäller de senaste utländska uppfinningarna (vilka hos oss har utländska namn) så använder man sig av originalnamnet. Computer eller datamaskin? Nej, man har egna ord för det med. Islänningarna hittar tydligen på helt nya isländska namn på allting. Kanske borde vi anlita några isländska invandrare till att sköta vår egen Svenska Akademi? För någon måste nu snarast möjligt börja försvara vårt språk mot attacken det för närvarande är utsatt för från engelskan, detta gift och dödliga virus mot alla andra språk.