Etikettarkiv: Rom

Hexagram

Hexagrammet är en magisk symbol, ofta använd inom satanismen. Det egendomliga är då varför judarna valt denna symbol till sin? Sedan urminnes tid har nämligen menoran (den sjudelade ljusstaken) varit deras sanna symbol (se bilden).

För som vi själva kan se i bilden ovan (från Titus 2000 år gamla triumfbåge, upprest i triumf i Rom efter hans krossande av det ondskefulla Jerusalem år 70) så återfinns inget hexagram bland krigsbytet? Vad man istället omedelbart noterar är menoran från templet — judarnas heligaste symbol?

Så vad står egentligen hexagrammet för? och varför har man det på den israeliska (rothschildiska) flaggan?

Svar: rothschildfamiljen, israels ägare, ville ha det så. Man har ju själva sedan flera hundra år tillbaka använts sig av hexagrammet som egen symbol. Av den anledningen ”pryds” idag israels flagga av en ockult och magisk symbol, istället för en urgammal judisk sådan.

För att förstå innebörden av hexagrammet räcker det att studera själva ordet. Ordet häxa har som vi hör sitt ursprung i ordet hexagram. På tyska blir saken än klarare, för där heter häxa …… Hexe!

Inom engelskan så används termen ”to put a HEX on somebody” när man vill förtrolla någon inom svart magi! Och kanske förstår vi nu lite bättre vad dagens s.k. judar är utsatta för?

Hela det judiska folket har nu fått ”a Hex put on them”! — dvs : hela det judiska folket, och alla som sympatiserar med dem, har blivit förtrollade av onda krafter!

Alla som sedan bär ett hexagram runt halsen har då som vi säkert inser … i sanning fått ”a HEX put on them”, fast i detta fall på en kedja (oftast av guld, det älskade guldet!) hängande runt halsen.

Dessa personer har således blivit fastkedjade vid sin HEX! Förtrollningen är mao för dem än mer intensiv och då även långt mycket svårare att ta sig ur.

Få judar känner till det här och vill inte heller kopplas samman med hexagrammet, utan föredrar istället menoran. Men då nästan alla judar är sekulära och ateister (över 80 procent av dem!) så bryr man sig i slutändan inte så mycket om saken…

Katolska kyrkan under attack! (den svenska kyrkan är redan besegrad)

Den senaste tidens obarmhärtiga attack på den katolska kyrkan sker inte utan anledningen. Det är helt enkelt ett av våra ägares många försök att underminera denna urgamla institution, denna gång genom regelrätta påhopp på påven själv.

Vi behöver inse följande: våra ägare kontrollerar media, så allt av större slag som slås upp där på löpsedlarna har ett syfte. Den katolska kyrkans stora ”problem” är att man inte kontrolleras av ägarnas pudlar. I den protestantiska världen så är det som bekant politikerna som utser biskoparna! Ägarna väljer alltså via pudlarna vem som ska få toppjobben i kyrkan!

Inom den katolska kyrkan så sköter man den saken själv, utan inblandning från utomstående. Detta är en nagel i ögat på våra ondskefulla ägare, då man vill kontrollera allt i vår värld, och vad gäller den katolska kyrkan så vill man krossa den.

Vi bör då fråga oss själva om vi tror att världen blir bättre om EU väljer nästa påve? För detta är på gång. Vill vi tex se Tony Blair, eller varför inte hans fru, som påve?

Den katolska kyrkans enorma rikedomar och inflytande vill man (ägarna) ha, och därför diskrediterar man nu Rom på alla sätt man kan. Att Vatikanen ogillar såväl abort som samkönande äktenskap och dessutom håller kvinnor borta från prästerskapet är andra vägar man kommer att ta för att försöka krossa Rom.

En av anledningarna att vi redan från unga år hjärntvättas till att hylla odygdigt leverne är att hjälpa ägarna krossa allt vad kristendom heter, inklusive kyrkan; men då vår egen kyrka redan är krossad i grund, något vi vet pga att den nu öppet hyllar allehanda dödssynder, så är det nu den katolska kyrkan man är ute efter.

Målet är att införa internationell kommunism över hela världen … och att bestialisera oss alla så att vi blir till människodjur, eftersom vi som dehumaniserade icke-människor inte har något värde och då lätt kan plockas bort som den boskap vi då ärutan att man vredgar gudarna!

Kommer vi åter bli katoliker?

Härom dagen så läste jag om hur den anglikanske biskopen Michael Nazir-Ali inte utesluter möjlighteten att han snart kan komma att konvertera till katolicismen. Och detta är inte något han är ensam om att överväga att göra. Uppemot 1000, kanske fler, inom det brittiska prästerskapet kan komma att göra honom sällskap.

Inre stridigheter har sedan lång tid pågått inom den anglikanska kyrkan, inte minst utomlands (utanför de brittiska öarna), och vad som speciellt upprört massorna är frågor som kvinnliga biskopar samt homosexuella präster. Nazir-Ali, samt de präster som ev. väljer att lämna den anglikanska kyrkan, kommer dock att tas emot med öppna armar av Rom, något som på sikt då såklart allvarligt försvagar den inhemska kyrkan i Storbrittannien.

På ett liknande vis är det även här hemma hos oss: allfler svenskar lämnar nu Svenska Kyrkan för att söka sig annorstädes, till platser som bättre försvarar de traditionella kristna värderingarna. I slutändan så innebär detta att fler av våra kyrkor kommer att överges, och kanske tom (som i Trelleborg) rivas.

Det kan även komma att leda till att våra gamla katedraler så småningom kommer att tas över av Rom igen, något som inte alls är omöjligt. Vi bör komma ihåg att de flesta av våra domkyrkor faktiskt var katolska en gång i tiden och att Rom vill ha dem åter, och vi bör vidare komma ihåg att våra ägare hatar kristendomen över allt annat.

Det återuppstådda Romarriket *

templet

Rom hade som bekant två dödsfiender, som de aldrig lyckades besegra: germanerna i norr samt perserna i öster. Och då hade man ändå den tidens ”bästa” krigsmaskineri till sitt förfogande. Läget idag är i mångt och mycket likadant för Rom — och då menar jag det nya Romarriket, d.v.s. USA/England/Israel.

Att det stora landet i väster är det nya Rom är inget nytt. Och att det verkligen är på det viset inser vi snart om vi t.ex. tittar på Washington, för där har man såväl sin egen senat samt sitt eget Kapitolium. Och att byggnaderna är byggda i romersk stil understryker än mer att USA verkligen är det nya Romarriket.

Vi inser då varför man har sådant intresse i Iran, det gamla Persien, för man har ännu inte glömt bort alla problem man hade där för snart 2000 år sedan. Landet ska nu kuvas till varje pris. För man vill ge dem ordentligt betalt för gammal ost. Hur det kommer sluta behöver man inte vara ett geni för att inse. Frågan idag är dock på vilket sätt landet ska sättas på plats.

Låt oss hoppas det inte blir alltför våldsamt. Men som vi alla minns från gamla Hollywoodfilmer så var inte romarna kända för sin blödighet, utan snarare för sin blodighet. En annan intressant sak i sammanhanget när det gäller Rom är att man förstörde Jerusalem i grund, så vad betyder detta för framtiden? Vad betyder detta för dagens Israel/Palestina? Att det är mindre bra nyheter för de människor som bor där tror jag vi kan vara övertygade om.

Enligt vissa källor så lär man dessutom redan ha templets (bilden) alla delar klara. De finns tydligen i förvaring någonstans i området. Allt som behövs nu är en plats att bygga upp det på. Var kan den platsen vara någonstans? Är det någon som vet? Vad händer om platsen redan är upptagen? Hur löser man det lilla problemet?

Hermannsdenkmal

450px-Herrmann-von-Vorne

Att gamla segrar aldrig glöms bort är det jättelika ”Hermannsdenkmal” i Nordtyskland ett talande bevis på. Monumentet som tog mer 30 år att bygga är över 50 meter högt. Bara statyns svärd är mer än 7 meter långt! Först 1800 år efter germanernas berömda seger över Rom så började man planera bygget. Kanske inser vi nu lite bättre att även gamla oförätter (likt de i Persien) heller aldrig glöms bort?

Konflikten i Iran *

Att det gamla Persien och Rom inte gick väl ihop är välkänt av alla oss som läst lite historia. Faktum är att perserna tillsammans med germanerna var de enda folken som lyckades hålla romarna stången. Rom kunde aldrig, trots åtskilliga försök under hundratals år, få ett avgörande till stånd när det gällde dessa båda folk. Hitler betraktade den germanska segern över romarna (när Varus hela armé förintades i det som är dagens Tyskland år 9 e.Kr.) som en av det tyska folkets stoltaste segrar någonsin. Men som vi nu alla vet så har det nya Rom fått revansch för den fadäsen, och det med besked, i och med att man vann Andra Världskriget. Men när det gäller perserna så är ännu en hel del oavklarat. Detta tänker man dock få ordning på, och vad vi nu ser hända i Teheran är inget annat än upplösningen på en mycket gammal konflikt — konflikten mellan Rom och Persien. Fast nuförtiden så har Romarriket bytt skepnad och heter istället USA/England/Israel, där den sistnämnda parten är den som bestämmer. Persien ligger dock alltjämt kvar på samma plats som förr, men man har nu en ny religion och ett nytt namn … Iran. Att sedan staden Rom äger stora delar av staden Washington gör naturligtvis inte saken sämre. Vatikanen och dess bank, vilken kontrollerar V från bakom kulisserna, är nämligen än idag synnerligen mäktig, och kanske är det därifrån Iran/Persien-hatet härstammar? Det finns vid sidan om allt gammalt groll från förr även en hel del andra anledningar till varför det nya Rom så desperat vill få igång ett krig med Iran. Huvudanledningen har inte oväntat att göra med pengar, för västs krigsmaskineri måste hållas igång, eftersom det annars dör. Men även Israels fortsatta ”utveckling” behöver bevakas. Krig är ett helvete för dem som drabbas, men för dem som tjänar på affären så är krigets elände istället ljuvaste musik. Krigsindustrin är nämligen världens viktigaste business: då den dels bringar inkomst till storbanksägarna, och dels används för att skydda dessa mördare och bevaka dessas intressen världen över — typ opiumproduktionen i Afghanistan. Och som alla andra businessar så är den totalt hänsynslös. Om några miljoner männniskor dör under arbetets gång, så anses det ändå vara väl värt besväret så länge som intäkterna överstiger utgifterna. Ett männskoliv är mao inte värt ett ruttet lingon i våra ägares ögon, såvida inte priset på ruttna lingon för tillfället råkar står högt i kurs på börsen. Vi här i Sverige får idag bara tacka vår lyckliga stjärna för att vi slipper att bombas ihjäl, men att vi ska ha den turen för evigt är inget vi kan förlita oss på: Ty som vi alla vet så brukar tur och otur alltid jämna ut sig i slutet. Vi kommer därför antagligen själva en vacker dag få smaka på samma beska medicin som de stackars folken i Mellanöstern och Tibet fått smaka, eftersom vi stillatigande tittat på: Ty den som tiger … den samtycker…