Etikettarkiv: Winston Churchill

Churchills syn på islam

Winston Churchill, 1899:

”How dreadful are the curses which Mohammedanism lays on its votaries!  Besides the fanatical frenzy, which is as dangerous in a man as hydrophobia in a dog, there is this fearful fatalistic apathy.  The effects are apparent in many countries, improvident habits, slovenly systems of agriculture, sluggish methods of commerce, and insecurity of property exist wherever the followers of the Prophet rule or live.  A degraded sensualism deprives this life of its grace and refinement, the next of its dignity and sanctity.

The fact that in Mohammedan law every woman must belong to some man as his absolute property, either as a child, a wife, or a concubine, must delay the final extinction of slavery until the faith of Islam has ceased to be a great power among men.

Individual Muslims may show splendid qualities, but the influence of the religion paralyses the social development of those who follow it.  No stronger retrograde force exists in the world.

Far from being moribund, Mohammedanism is a militant and proselytizing faith.  It has already spread throughout Central Africa, raising fearless warriors at every step; and were it not that Christianity is sheltered in the strong arms of science, the science against which it had vainly struggled, the civilization of modern Europe might fall, as fell the civilization of ancient Rome.”

Churchills världshistoria

För en tid sedan, när jag befann mig vid ett bibliotek, i den historiska sektionen, så råkade min blick falla på Winston Churchills berömda världshistoriska verk om Andra Världskriget — ett storverk i sex volymer som utkom under åren från 1948 till 1954.

Redan 1953 tilldelades Churchill Nobelpriset i literattur för detta makalösa mastodontverk, dvs innan sista bandet kommit ut? Så högt värderades, och värderas än idag, dessa böcker.

Volymerna jag konfronterades med var på engelska, och jag fann det intressant att ta mig en liten titt i dem. De var lättlästa och fullspäckade med högintressant information, från insidan, om det mesta rörande Andra Världskriget; och de innehöll även en hel del kuriosa — som den att Adolf Hitler innan kriget gick miste om chansen att träffa Churchill, något kom tyvärr emellan. Tänk om dessa båda herrar träffat varandra innan helvetet begynte?

Efter att ha skummat igenom den första volymen så drog jag mig till minnes att den s.k. judeutrotningen i Auschwitz och andra s.k. förintelseläger inte ska ha blivit omnämnd med ett enda ord i detta bokverk. Jag beslöt mig då för att själv forska i saken, något som inte innebar några större svårigheter, då samtliga sex band innehöll extensiva register.

Häpnad slogs jag strax av över hur få hänvisningar till ordet ”jews” det fanns — inte fler än en fyra-fem/volym, om ens det! Och samtliga dessa kollade jag upp, något som blott tog några få minuter och något som visade sig vara synnerligen välspenderad tid.

Ty, ingenstans omnämndes några s.k. judeutrotningar eller gaskammare! INGENSTANS!

Man bör då fråga sig varför? Den sista volymen av Churchills hyllade storverk, detta historiska och litterära mästerverk, kom ut nära tio år efter Andra Världskriget slut, men trots det underlåter den store brittiske statsmannen, en man som allmänt anses vara alla tiders främste brittiske person, att med ett enda ord omtala detta, som vi fått lära oss, värsta av alla brott!

Kan det vara som så att Churchill inte nämnde något om några s.k. judeutrotningar i tyska s.k. förintelseläger p.g.a. att inga sådana systematiska s.k. judeutrotningar i sexmiljonersklassen någonsin genomfördes? Och kan detta vara orsaken till att man på kontinenten får tre års fängelse för att ens ifrågasätta saken, då man inte vill att sanningen om det nobla tyska folket ska avslöjas?

Churchill MÅSTE ha känt till att sex miljoner judar utrotades i de tyska koncentrationslägren … om sex miljoner judar utrotades där under krigsåren! Så varför skriver han inget om saken?

Hur det än är med det så får vi aldrig acceptera att bli tystade av det sataniska etablissemanget av idag, vilket är totalt pk-kontrollerat och lever på att leverera lögner till oss alla på daglig basis. Vi har alla rätt som fria medborgare i ett som vi fått för oss fritt land att ifrågasätta precis vad vi ifrågasätta vill, t.o.m. saker som är icke-pk, som den s.k. judeutrotningen i tyska s.k. förintelseläger under Andra Världskriget.

Att vi överlag inte gör så beror på att vi har blivit skrämda till tystnad — faktum — och vi håller nu på att på egen hand ge upp vår yttrandefrihet. Kom då ihåg att det du en gång FRIVILLIGT gett bort … kan du ALDRIG få tillbaka. Vill du ha det åter måste du kämpa för det, och betala för det — med blod, svett och tårar!

Dresden 1945 *

1945_dresden

Idag är det på dagen 64 år sedan Winston Churchill begick en krigsförbrytelse av absolut värsta sort när han den 13 februari 1945 (när Tyskland i praktiken redan var besegrat) gav ordern att attackera den vackra tyska staden Dresden. Ett drygt tusental allierade bombplan släppte allt man hade över staden, som man visste var av litet strategiskt värde, och inget hot mot de allierade styrkornas marsch mot Berlin. Staden var vid tidpunkten till stor del befolkad av flyktingar, kanske så många som 500 000, mestadels kvinnor, barn och gamla.

Engelsmännes djävulska plan var att bomba sönder hela de centrala delarna av den historiska kulturstaden — ofta kallad det tyska Florens — och att bränna ner alla byggnader, och så många som möjligt av stadens invånare, i ett inferno av eld som man hade speciella bomber för att starta! Man hade alltså för avsikt att bränna ner staden … och alla dess invånare! Det rörde sig INTE om precisionsbombning av strategiskt viktiga mål för att vinna kriget! Det var istället en ren och skär terrorbombning av aldrig tidigare – eller senare – skådat slag!

Många kultiverade engelsmän var – och är än idag – fyllda av avsky för vad Churchill beordrade. Dresden är en skamfläck i Englands stolta historia som inte går att tvätta bort. Än idag så är Dresdenattacken en handling som förbryllar många historiker och Churchillkännare, och ett ämne som hans beundrare helst undviker att diskutera. Varför han lät det ske är alltjämt en gåta. Vissa har kallat det för Europas Hiroshima. Att titta på bilder av staden hur den såg ut före resp. efter (se bilden) attacken är inte roligt. Hur kunde de ”goda” engelsmännen göra något sådant? Antalet dödade är ännu en hett omdebatterad fråga — allt från 25000 till det tiodubbla … eller tom det tjugodubbla har nämnts! Ett slutgiltigt svar lär vi aldrig få? I vilket fall som helst så är det engelska krigsbrottet något som vi aldrig får glömma bort.